Basfakta Layout

  

Layout handlar i princip om hur en text, rubriker, bilder och andra grafiska faktorer ska samsas till att bli en helhet på skärmen som tilltalar besökaren. Genom att följa enklar regler kan det hjälpa dig att producera text som gör att formen hjälper dina besökare att ta del av innehållet och förstå det.
I dag med datorernas hjälp är det möjligt för vem som helst att sprida det skrivna ordet – medlemsbrev, inbjudningar, broschyrer, formulär eller webbtexter med flera. Genom att använda det vanliga textbehandlingsprogrammet Word eller Word Perfect kan du åstadkomma riktigt snygga layouter. Speciellt om du också samtidigt använder dig av exempel redegeringsprogram så som Pagemaker eller Indesign som ett extra verktyg så är det egentligen bara din fantasi som sätter gränsen för hur webbsidan kommer att bli.
Men det är med layout som med så mycket annat – det finns regler som du bör att ha i åtanken om du vill bryta mot dem. Bara för att veta vilken effekt ett regelbrott har. Att göra en layout är som att åstadkomma ett konstverk. Du sätter en personlig prägel och touch på webbsidan och gör den till din.
Att göra en snygg layout innebär att du inte enbart kan tänka på vilka regler det finns, utan att dessutom skaffas sig ett typografiskt seende för att kunna betrakta webbsidan med kritiska ögon. Ett bra sätt att börja är att följa de basfakta som du kommer få presenterat här:
Layoutens betydelse för läsligheten
När du upptäcker vilka möjligheter du har att ändra din texts utseende i din dator, kan det känna sig som att du har upptäckt en helt ny värld du inte visste existerade. Sådan experimentlusta kan du ibland se på i ett flygblad som har blivit tryckt i ett fantasifullt typsnitt och böljande rubriker med roliga bilder och så vidare.
Efter en stund så tröttnar ögat och det blir alltför rörigt att hålla reda på vad som egentligen det står i texten. Använder du dig istället för en lättläst layout och gör den till mer läsvänlig. Då är det första du måste tänka på är att texten ska vara lätt att läsa. Läsarna vill, och när det gäller en hemsida, besökarna vill få ut något av det de läser. Därför är det viktigt att du paketerar innehållet i en snygg form, som rent av stödjer och hjälper den, vilket gör att bara där har du lyckats uppnå mycket.
Typsnittet och Bokstavsstorlek

Typsnitt
Det är viktigt att tänka på vilket typsnitt du använder dig av. Typsnitt är olika uppsättningar av bokstäver och tecken som kan se olika ut, och valet av typsnitt påverkar i allra högsta grad hur hela texten kommer att se ut i slutändan.
Genom att titta på tryckta bokstäver, har många typsnitt något som kallas för – seriffer. Vilket innebär att bokstäverna har små fötter som de står på och typsnitt som har det kallas för – antikva. Saknas dessa seriffer så kallas det för – sanserif. Längre texter som du till exempel läser i tidningar och böcker, sätts oftast i antikva. Medan sanserif anses passa bäst i rubriker.
Denna uppdelning gör man helt enkelt för att seriffer skapar en jämn baslinje, som gör det lättare för ögat att följa, vilket för att det blir mer lättläst. På webben som har betydligt sämre upplösning än vad tryckt text har, brukar sanseriferna vara bättre att använda sig av, eftersom bokstäverna inte flyter ihop för ögat lika lätt. De senaste åren så har det skapats antikvatypsnitt som enbart är till för att användas för webben.
När du väl skriver så är det viktigt att rubriken syns och fungerar som ett lockbete, för att besökaren vill läsa vidare, det ska dessutom vara lätt att läsa för att kunna läsa med ett snabbt ögonkast. Dessutom ska en rubrik sända ut en signal som stämmer överens med tonen i texten.
Bokstavsstorleken
Man mäter storleken på bokstäver i texter i punkter och i datorn kan du allmänt välja fritt i åtminstone i hela punkter. Men i vissa avancerade program kan du till och med ha decimaler. För en person med fullgod syn bör en text ligga på 10-12 punkter som är lagom, men det kan bero lite på vilket typsnitt du har valt.
Det kan vara lätt att tänka att ha en större text borde vara lättare att läsa. Men det är faktiskt tvärtom, ordbilden blir då förs stor och läsningen hämmas. För barn eller de som är en synskada bör du använda punktstorleken 14-16, vilket kan förenkla för dem att läsa.
Det du bör tänka på är i vilket sammanhang du ska använda texten. För ska du göra en overhead text eller göra ett plakat får du tänka på att använda större bokstäver. I och med dessa ska läsas på länge avstånd än vad dina armar räcker.
Radlängd och högerkant

 

Radlängd
Det vanligaste pappersformatet på både kontor, webbsida och där hemma är att använda sig av A4. Som egentligen inte är ett idealiskt format för att det ska bli läsarvänlig bredd på texten. En lämplig radlängd är 55-65 tecken, då är det inkluderat – bokstäver, skiljetecken och mellanrum mellan tecken. På ett A4 ark är en radlängd kan det bli 80-90 tecken bred. Det betyder att ögat får arbeta mer under läsningen och flytta fästpunkten flera gånger per rad. Som i sin tur leder till att läsaren tröttnar fortare.
Är texten kort gör det inte så mycket, men ett längre arbete blir oftast en trevligare läsupplevelse genom att använda sig av en rätt inställd radlängd. Kom ihåg att inte göra raderna för korta. Under 35-40 tecken gör att ögat måste byta röd ofta och din koncentration blir ansträngd.
Rak eller taggig högerkant
I en boktext är oftast högerkanten rak, vilket betyder att högermarginalen har blivit justerad. Vilket är lätt fixat i en text på datorn. Men då kan du ställa dig frågan om det ska vara det. Har du skrivit texten på ett A4 ark så blir raderna långa. Då finns det ett knep att hjälpa läsarna och detta genom att låta högerkanten vara taggig. Alltså låta högermarginalen inte vara justerad. Detta gör att varje rad blir olika långa och är det lättare för de som läser att hålla reda på var i texten de befinner sig.

Text på webben

För en webbtext gäller det delvis andra regler än för tryckt text. Det är så att de flesta läser långsammare på en skärm jämfört med på ett papper. På den tiden du hinner läsa 100 ord på ett paper så hinner du bara läsa 75 ord på en skärm. Allt beroende på att skärmen har en sämre upplösning än vad en text har på ett papper.
Därför är det mycket viktigt för dig att tänka på läsarvänligheten. Framför allt får valet av typsnitt konsekvenser och du skulle välja fel typsnitt. Generellt rekommenderas antigen en tydlig sanserif eller en antikva som är speciellt utformad för webben.
Några av de typsnitten som är sanserifer och är bra att använda sig av är – Arial, Verdana eller Tahoma. Georgia är ett typsnitt som är utformad för webben som i grunden är en antikva och klarar datorns skärmupplösning utan att bli otydlig.
De texter som du skickar som en bilaga i din e-mejl måste du också tänka över mer noga. Det kan hända att en snygg och välarbetad layout blir något helt annat när den har transporterats genom cyber spacen när mottagaren öppnar mejlet.
Det är en fördel om du sparar dokumentet i en så kallad pdf, vilket gör att dokumentet ser likadant ut när mottagaren öppnar det. Pdf står för – protable document format, och är en standard som innebär att u kan spara ditt dokument i pdf och vara säker på att det ser lika ut hos mottagaren som hos dig.
För att kunna spara dokument i pdf måste du ha ett program för det i din dator. I vissa textbehandlingsprogram finns det redan. Annars kan mottagaren ladda ner en gratis programvara som gör att de kan läsa oh skriva ut, men inte ändra i, pdf-dokument som har skickat till dem på sin e-mejl.
Skulle det vara så att du inte kan spara ditt dokument i pdf, bör du tänka på att använda ett typsnitt som också mottagaren har i sin dator. Därför ska du inte krångla till dina texter med tabulatorindrag och liknande som kan tolkas fel i andra datorer. Det innebär att du får satsa på en enklare layout. Och hålla dig till en genomtänkt layout och skicka dokument som pdf.